De härskar med hjälp av religionen

Långt över 600 000 människor befinner sig på flykt från provinsen Rakhine i nordvästra Burma. Nästan alla tillhör den muslimska minoriteten rohingyer, och befinner sig nu i växande, överfulla läger i Bangladesh.

Förhållandena för rohingyer är extrema, men speglar samtidigt läget i ett Burma där polariseringen mellan de många olika etniska grupperna nu tilltar.

När DN träffar några burmesiska aktivister på besök i Stockholm säger de att den växande nationalism de ser i landet, inte minst hos den buddhistiska majoriteten, inte är en slump, utan mycket medvetet underblåses av militären. De har alla lång erfarenhet bakom sig, från olika delar av landet. – Militären spelar skickligt ut rohingya​kortet i syfte att splittra samhällen och familjer, säger Ko Thet.

Han är 31 år och chef för en ungdomsorganisation som arbetar mot diskriminering och för politiskt deltagande bland unga. Han har varit aktiv under många år, och fört fram Burmas perspektiv också på ​internationella forum för ungdomar.
Men för många innebär det en stor personlig risk att träda fram med namn i sammanhang som andas kritik mot militären. – Man härskar och söndrar med religionen som verktyg, säger en annan av aktivisterna. som av risk för repressalier är anonym.

I Rakhine förstärks hatet sedan i augusti, då den våldsvåg som ledde till den enorma flyktingkrisen inleddes, och det sker med såväl megafoner på gatorna som med kampanjer i sociala medier.

Polariseringen har också trängt in statskanslern Aung San Suu Kyi, menar aktivisterna, och den tidigare prisade demokratikämpen får inhemsk kritik hur hon än vänder sig. Parallellt möter hon allt hårdare ord internationellt för att inte ha gjort något åt vad Amnesty beskriver som troliga brott mot mänskligheten.

Aung San Suu Kyis agerande brukar förklaras med att hon är beroende av relationen med militären och ständigt parerar risken för en militärkupp.

En av de unga burmeserna förklarar hennes dilemma: – Jag hade länge stora förväntningar på henne och hon kritiseras nu av det internationella samfundet, men man ska inte glömma att det är armén som är den skyldiga, den som begår övergrepp. Militären gömmer sig bakom henne och använder henne som sköld.

Aktivisten arbetar längs gränsen mellan Burma och Thailand, och hon berättar om situationen längs den gränsen och om de uppemot 100 000 människor som befinner sig i flyktingläger där. Somliga har levt där i över trettio år, och flydde för längesedan undan militär och förföljelse. Behoven i lägren beskrivs som basala, med brist på mat, vatten och sanitet.

Men deras besvikelse med Aung San Suu Kyi och vart utvecklingen i landet är på väg går inte att dölja. Ko Thet säger: – Vi har förlorat vår moraliska ledare och rättesnöre, och civilsamhället blir alltmer splittrat. Hur vi klarar av det här blir ett svårt test för Burma.

Related Posts:

  • No Related Posts
Send this to a friend